Vi kommer Dalarna

Precis hemkommen efter en jävligt spännande match! Alltid blir slutet sjukt nervöst och denna gång skakade mina ben till och med! Leksand tog ledning tidigt och ledde med hela 3-0 innan BIK reducerade. Sista 1.5 min spelades med 4 leksingar mot 6 bikare, då de tog ut målvakten o vi fått ett matchstraff. Himla onödigt! Då gjorde BIK mål, 3-4. Trodde att det skulle sluta som vanligt, Leksand leder länge, de andra reducerar och o slutet förlorar vi. Men icke! Alla skrek, på domaren och på varandra. Jag o pappa stod upp o skrek vi med. En minut kvar. Och den gick sjukt fort och så var det över. 10 sek kvar, puck vid BIK målvakt, jag slår pappa lätt på axeln o utbryter "VI KLARADE DET!!" Jubel från Leksandsklacken. BIK-folket gick hem. Jag försökte döljamins skakiga ben som inte ville ge sig. Röda händer efter frenetiskt klappande sista minuterna. Vinst. Aldrig så skönt mot de som hatar oss allra mest. Vilket de heller inte var sena med att påpeka. Bolibompa sjöng vi. Spelarna tackade klacken, vi stod precis bredvid. Målvakten dansade. Leksing tills jag dör. Och påväg ut mötte vi klacken, hörde de säga "bara leksingar, överallt leksingar" när de såg mig och min halsduk, så som de sjungit i hallen innan. Gemenskap. Och så många roliga ramsor och ord som jag knappt minns nu. Nåt om att "vilket oflyt att vi har en målvakt och inte ni", när Leksand gjorde ännu ett mål. Vi är serieledare och det känns förjävla bra! Och btw, dalmål är en jävligt fin dialekt. Kanske borde flytta dit nångång. Eller helt enkelt skaffa mig en karl från Dalarna. Ja det får det bli, då har vi lite gemensamt iaf. Nej nu måste jag dessvärre sova. Godnatt på er alla, nu ska jag drömma om hockey :)
Kategori:
Kommentera inlägget här: