Depression is not a sign of weakness, it means you have been strong for far too long.

Okej då var det beslutet taget. Om det var rätt eller inte- det vet jag inte. Det får tiden utvisa. Men jag måste göra det jag tror är bäst för mig just nu och det är att helt fokusera på att bli bra. För det drabbar inte bara mig, utan hela min familj och min kära pojkvän. Och det sista jag vill är att skada eller såra dem på något sätt. Min plan är att byta vårdcentral, se till att få börja i terapi, börja gymma och ta hand om mig själv. Och kanske en utlandsresa på det för att få lite sol och på så vis öka förrådet av d-vitamin. Allt för att inte bli deprimerad igen. Sen får jag se hur det blir med medicinen, om jag ska öka dosen eller inte.

Imorgon åker jag hem för att på onsdag åka till Strömstad och hälsa på syrran. Känns som att ett miljöombyte är på sin plats nu. Fast kommer ju sakna J förstås.

Så snygga vi är alltså. Verkligen.
Adios for now!

I don't care

I fredags hängde jag med syrran på stan och ikea. Blev några linnen från gina och lite saker till hemmet från ikea. Och satan vad mätt jag var efter att ha ätit detta:


Fredag kväll spenderades på Oleary's med J:s syster och såklart även J. Bacon and blues burger blev det för mig, mycket gött! Sen drog vi till Koriander och hängde där någon timme innan vi drog hem.

Igår spelade vi bowling med J:s polare och hans flickvän. Dessvärre strulade vår bana så vi fick inte spela klart. Men fick pengarna tillbaka iaf. Sen drog vi till Pace och käkade, besviken på maten. Dåligt utbud och kycklingen smakade bara gummi, blä. Sen styrde vi färden mot Glada ankan där vi dansade, drack öl och hade askul. Förbi Sibylla efteråt och käkade pommes, yummie!

Idag blir det lugnt och häng framför tv:n.

Liknande inlägg

I can't live a lie, running for my life

Tankar, tankar och åter tankar. Har bestämt mig för några stora beslut såhär på kvällskvisten. Nummer 1, byta vårdcentral. Nummer 2, se till att jag får någon professionell att prata med. Nummer 3, göra allt jag kan för att jag ska bli frisk.
 
Och om det betyder att jag inte kommer klara av att göra praktiken så är det så. De bistra sanningen. För jag känner att jag mår sämre för varje dag. Mörkret hjälper ju inte heller direkt. Och jag vill inget hellre än att bli helt bra igen, undersköterska eller ej. Vill jag läsa det när jag mår bättre så är det fine. Men föe nuet ska jag reda upp mitt liv, en gång för alla. Jag har sagt det förut men det är först nu jag verkligen vill, och behöver det. Jag är sååå trött på att må dåligt utan att riktigt veta varför. Jag kommer inte klara av vardagen förens jag fått allt utrett ordentligt. Och om de vägrar ge mig den hjälpen tänker jag fajtas tills jag får den. Det här borde varit gjort för länge sedan, redan på BUP, men det gjorde de inte. De lovade mig saker som inte blev av, och det i sin tur har gjort att jag inte velat ha hjälp av någon. De har liksom svikit sitt förtroende. Och nu är det upp till de att återfå det. 
 
Så var det här. I övrigt går dagarna helt okej men det är kvällarna som är värst. Mår illa, svettas och kan inte somna. Kanske skulle börja ta den där extratabletten och höja min medicinering som jag fick. Vi får se.
Nu försöker jag tänka positivt och jag väljer själv hur mitt liv ska se ut. Och jag ska bli frisk, det är nummer 1 i mitt liv just nu. Förutom J då som är helt underbar som vanligt och stöttar. Utan honom hade jag aldrig klarat av det här och aldrig kommit så långt som jag faktiskt har. Älskar dig <3